saknad
Till en arbetskamrat
och framför allt nära vän
som somnat in
Du fattas mej .....
och inget blir sej någonsin likt igen
Det liv är icke längst som
längst har varat
Den levat längst som
fyllde livet bäst
Den är ej rikast vilken
mest har sparat
Nej, den är rikast som har
givit mest
Naima Jakobsson
Kära Gittan,
SvaraRaderaTänker på Dig i denna svåra stund.
Vackera ord från Dig och Naima Jakobsson!
Öm kram
En mycket klarsynt dikt!
SvaraRaderaAlltid svårt att mista en vän, men
SvaraRaderadet finns alltid något kvar. Något
hon sagt, något hon gjort, någon bild. Det är sådant som gör att någon som stått nära, aldrig riktigt är borta.
kramar om
Tack förvänliga ord
SvaraRaderaVisst kommer denna vän alltid att finnas kvar
Hela hon är (var) så otroligt levande och oförglömlig
och jag kommer att fortsätta att prata med henne
inuti huvudet ändå hela tiden ....
omän inte i lika välformulerade ordalag som Naima Jakobsson utan mer som det vardagligt småpratandet som vi brukade ha