Rädd räddare räddast

Nej det tänker jag inte göra 

iallafall inte den drömmen jag hade inatt 

I vanliga fall är jag en  väldigt trygg människa i mej själv 

inget oroligt eller nervöst över mej 

bara stabil trygg med fötterna på jorden 

Men inte inatt 

Jag drömde en mardröm 

och  när jag vaknade till 

visste jag inte vad som var verkligt eller inte 

Det tog en bra stund innan jag vågade tända lampan 

och beslutsångest 

om jag skulle våga ligga kvar eller våga gå upp 

våga titta eller våga blunda 

Jag kände också igen drömmen 

den har kommit och gått med liknande tema 

men det måste ha varit många år sen sist 

och inte riktigt lika förlamande som nu

Som barn kunde man  gömma sej i föräldrarnas säng 

men som vuxen kan man inte riktigt göra det omvända 

TV:n vågade jag heller inte sätta på 

för hela drömmen började med en transistor radio som gick igång 

och som inte gick att stänga av 

trots att jag till och med tog ur batterierna 

Det hela låter inte så lite löjligt nu

så fler detaljer blir det inte 

men jag har full förståelse för mörkdrädda barn 

och vuxna 

Kankse håller jag på att bli knäpp 

för det finns annat som också skrämmer 

och det när jag är vaken 

och dessutom på jobbet 

men  bara på ett och samma ställe 

och det oberoende av om det är dag eller kväll eller natt 

mörkt eller ljust 

Vi har en del "spök" ställen 

men dom har aldrig skrämt mej

 och jag upplever inget konstigt på dom platserna 

mörka och avskilda ja men skrämmande nej 

inte ens den om numera  stängda patologavdelningen 

tycker jag är obehaglig att gå förbi 

Jag har inga problem att vandra runt överallt om natten 

och oftast ids jag inte ens tända lampan där jag ska fram 

Det stället som skrämmer mej 

är heller inget undanskymt eller mörkt skrymsle

tvärtom ett vanligt upplyst 

och väl trafikerat ställe på vår egen avdelning 

och jag brukar gå där flera gånger varje natt 

 utan att det är något konstigt 

men som sagt andra gånger  är det väldigt obehagligt istället 

men det håller jag tyst om framför allt på jobbet 

även om jag vet att det är minst en till 

som beskrivit precis samma sak

men jag har inte sagt något  om det 

mer än  till henne 

 Rädslan från inatt har som tur är gett med sej igen 

och jag somnade sent omsider om igen 

och sov  både gott och  länge efter det 

och är nu redo för 3 nya nätter vaken